Xylitol forskning har genomförts sedan början av 70 – talet; i början av 2009 fanns det nästan 500 PubMed-indexerade papper på ”xylitol och dental”. Xylitolforskningen initierades i Finland, men idag publiceras majoriteten av artiklarna av icke-finska författare. Xylitolstudier har kritiserats främst av europeiska forskare. Denna kritik återspeglas till exempel i den senaste läroboken om kariologi, tandkaries – sjukdomen och dess kliniska hantering (2008), som används av studenter i alla nordiska länder. Det visar en siffra med minskning av karies förekomst i Åbo Sockerstudier som ett exempel, inte av effekten av total substitution av kostsocker med xylitol, utan snarare ”indikerar vikten av avlägsnande av socker från kosten, snarare än stärkelse, i karieskontroll”. Dessutom kom en ofta citerad granskning i Kariesforskning 2004 till slutsatsen att ”det finns inga bevis för en kariesterapeutisk effekt av xylitol”.1 Xylitolstudier är lätta att kritisera särskilt av författare som aldrig har varit inblandade i fältförsök. Till exempel, för att undvika utbyte av testprodukter mellan barn i samma klass måste randomisering göras av skolor eller skolklasser. Detta erkänns sällan av kritikerna av xylitolstudier. Dessutom är det svårt att hitta frivilliga att följa 2-3 års tuggning av en hård och smaklös gummibas, vilket är den kontroll som ofta föreslås för tuggummiförsök. Polyoler som maltitol och sorbitol är inte inerta och är således inte giltiga kontroller för xylitol. Lyckligtvis har amerikanska tandläkarexperter kritiskt men positivt genomfört forskning och granskat litteraturen om xylitol.2-5
en konsekvens av praktiska problem i samband med fältförsök är att i systematiska granskningar av metoder för karieskontroll och förebyggande lämnar de strikta uteslutningskriterierna endast få xylitolstudier för utvärdering. Till exempel inklusionskriterierna för en svensk systematisk granskning av metoder för kariesförebyggande (SBU; www.sbu.se) var så stränga att knappast några rekommendationer om kariesförebyggande kunde göras. Detta gällde också xylitol: enligt rapporten var bevisen på den kliniska effekten för xylitol ofullständiga. I en kritisk utvärdering av SBU-rapporten ställdes följande fråga: ”var lämnar detta den förvirrade tandläkaren, som måste erbjuda ordföranderåd till patienter, men kan inte vänta på att ytterligare (högkvalitativ) forskning ska genomföras och publiceras, vilket ger en mer solid bevisbas?”(Stillman-Lowe, 2005). Å andra sidan har xylitol rekommenderats för användning vid karieskontroll och förebyggande av flera tandföreningar. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet utvärderade också litteraturen om xylitol 2008 och kom till slutsatsen att ”xylitol tuggummi minskar risken för karies hos barn”. Påståendet måste omformuleras eftersom tuggummi inte är ett läkemedel och därför inte kan hävdas minska risken för en sjukdom, karies.
i Europa finns det ett starkt intresse att inte ge xylitol en bättre status än för andra polyolsötningsmedel. Xylitol skiljer sig från andra polyoler, vilket är uppenbart för alla experter som är bekanta med mikrobiologi. Xylitol har positiva effekter på den orala floran som inte delas av andra polyoler. Bevisen hittills stöder specifika xylitol-effekter på orala bakterier, men inte på saliv. Xylitol kan inte metaboliseras av plackbakterier, i motsats till sorbitol och andra 6-kolpolyoler, och kan därmed gynna mineralisering. De ackumulerade bevisen tyder på att 1) mutans streptokocker är målorganismerna för xylitol in vivo, 2) mutans streptokocker reduceras och stannar på en lägre nivå även under långvarig xylitolkonsumtion så länge Konsumtionen varar, 3) xylitolkonsumtion minskar ackumuleringen av plack, 4) xylitol som konsumeras av mödrar minskar moder-barnöverföringen av mutans streptokocker och följaktligen karies förekomst hos sina barn, 6,7 och 5) xylitolkonsumtion minskar risken för karies hos barn.4 i kliniska prövningar på xylitol har mestadels tuggummi med höga xylitolkoncentrationer använts.
studier med låga dagliga doser av xylitol är som regel kända för att inte visa några kariesförebyggande effekter. För att få fördelaktiga xylitol-effekter på mutans streptokocker, på plack och karies förekomst xylitol måste konsumeras tre gånger eller mer per dag, med en daglig dos på 5-6 gram.4,7 vid användning av tuggummi eller pastiller uppstår salivstimulering alltid på grund av tuggning eller sugning. Vissa författare har hävdat att de positiva effekterna av xylitol enbart är baserade på salivstimulering och att alla sockerfria tandkött är likartade i detta avseende. Faktum är att i förhållanden där karies förekomst är hög kan även sorbitolgummi förhindra karies.8 en ny studie visar elegant kariesförebyggande med xylitol utan salivstimulering. I denna studie fick femton månader gamla barn xylitol eller sorbitolsirap med en spruta i 12 månader.9 xylitolsirapen förhindrade karies i tidig barndom effektivt, medan sorbitol inte hade någon effekt.
trots den rikliga litteraturen behövs ännu fler studier om verkan av xylitol. Biofilmmodeller kan vara mycket användbara vid xylitolforskning. Det finns ett tydligt behov av korrekt utformade, randomiserade, kontrollerade kliniska prövningar för att visa 1) genomförbarheten av xylitolprevention i olika populationer med olika kost-och munhygienvanor, 2) lämpliga fordon för att leverera xylitol, 3) i vilken utsträckning xylitol kan ”spädas” med andra polyoler utan att förlora kariesförebyggande effekter, och 4) den minsta dagliga xylitoldosen och frekvensen av xylitol behövs för att erhålla de förväntade xylitoleffekterna på mutans streptokocker, plack och viktigast av allt, på karies förekomst.
kliniska prövningar syftar ofta till att förbättra behandlingsmetoderna. När flera kliniska prövningar ger liknande resultat kan kliniker ges behandlingsriktlinjer baserade på resultat som verifierats av forskning. På detta sätt tjänar forskningen klinikerna vid behandling av patienter enligt evidensbaserad solid information. Systematiska granskningar krävs för närvarande för att uppdatera riktlinjer för kariesförebyggande. Som sådan är kritisk utvärdering av befintlig litteratur ett positivt mål, men om det leder till en situation där inga behandlingsriktlinjer kan ges är något fel. Detta gäller även xylitolstudier. Även om strikta inklusionskriterier förhindrar slutsatser baserade på systematiska granskningar av litteraturen, kan evidensbaserade behandlingsriktlinjer fortfarande ges för användning av xylitol. Xylitol är ett användbart komplement till traditionella metoder för karieskontroll och förebyggande. Kariesförebyggande med xylitol har hävdats vara dyrt, men om sant primärt förebyggande erhålls,vilket framgår av moder-barnstudien,6, 7 kan det vara värt det.