gång på gång vikten av generisk förskrivning har betonats, främst för att minska kostnaden för droger (Mukherjee, 2013). Det finns två begrepp som ska förstås här, en är Generisk vs. patenterade läkemedel och den andra är ett läkemedels ”varumärke” vs. ”icke-proprietärt namn” eller ”generiskt namn.”Även om vår artikel främst beskriver det indiska scenariot, kan det extrapoleras till andra länder också.
generiskt namn är namnet på den aktiva ingrediensen i läkemedlet som beslutas av en expertutskott och förstås internationellt (WHO, 2013a). Således är paracetamol / acetaminophen det generiska namnet (generiskt namn) medan Crocin/Metacin/Meftal/Tylenol etc. är varumärken.
det är ett välkänt faktum att generiska läkemedel är” läkemedel som vanligtvis är avsedda att vara utbytbara med en innovatörsprodukt som tillverkas utan licens från innovatörsföretaget och marknadsförs efter patentets utgångsdatum eller andra exklusiva rättigheter ” (WHO, 2013b). Bioekvivalens är en sinus qua non till generiska läkemedel. Bioekvivalensstudier av god kvalitet hjälper till att säkerställa säkerhet, effektivitet och styrka hos ett generiskt läkemedel. När det sägs att läkare ska ordinera generiska läkemedel, betyder det att de ska ordinera läkemedel som tillverkas av andra företag efter utgången av patentet av moderläkemedlet i innovatörsföretaget. Mycket ofta är generisk förskrivning missuppfattad som förskrivning av ett läkemedels generiska namn eller icke-proprietärt namn. Alla generiska läkemedel har ett varumärke samt ett icke-proprietärt namn men alla läkemedel som har ett icke-proprietärt namn (generiskt namn) kanske inte är generiska läkemedel.patentet för paracetamol löpte ut 2007, varefter många generiska versioner har utvecklats och sålts under olika ”varumärken.”Om man skulle förskriva det endast med namnet ”paracetamol” (generiskt namn), är det upp till apotekaren att välja och dispensera ett visst varumärke, vilket antingen kan vara det dyraste varumärket vid 3.64 (0.06 $) per 500 mg tablett eller det kan vara det billigaste varumärket vid 0.22 (0.004$) per 500 mg tablett eller någonstans däremellan (Medguide Indien, 2013). Ett enklare och bättre alternativ för kostnadsminskning skulle vara att förskriva det billigaste ”varumärket” av paracetamol.
detta kanske inte är tillämpligt i statliga läkemedelsbutiker där vanligtvis bara ett enda märke av ett visst läkemedel är tillgängligt. I detta fall är förskrivning med generiska namn motiverat eftersom om varumärken används och det specifika varumärket inte är tillgängligt i apoteket, måste apotekaren hänvisa läkemedelsindex som CIMS etc. (CIMS-aktuellt index för medicinska specialiteter) för att ta reda på ingrediensen och sedan avstå från det tillgängliga beståndet. Detta kommer att leda till slöseri med tid och kan också leda till fel om fel läkemedelsingrediens dispenseras (Cameron et al., 2012). I andra länder som Förenta Staterna eller Storbritannien spelar gemenskapens apotekare en viktig roll när det gäller att dispensera Läkemedel och därmed blir deras kostnadsmedvetenhet avgörande. Men i Indien existerar inte begreppet samhälls apotekare och därmed ansvaret för kostnadsminskning, ur synvinkel av läkemedelsval, ligger hos läkarna.
således skulle ett bättre sätt att förskriva vara att förskriva det billigaste varumärket av läkemedlet och inkludera det generiska namnet på läkemedlet inom parentes, om det specifika varumärket inte är tillgängligt. För detta måste läkarna ha kunskap om kostnaden för olika märken av ett visst läkemedel. Det kan låta tidskrävande men i dagens internetålder är sådan information bara ett klick bort (Medguide India, 2013).