i början av artonhundratalet konsumtion, även kallad ”phthysis”, var en av de mest fruktade sjukdomar tillsammans med cancer. Termen hänvisade vanligtvis till den utbredda ”lungkonsumtionen”. Metaforiska beskrivningar av sjukdomen visar den starka kulturella betydelsen som är knuten till detta medicinska och även lekmedicinska koncept. Baserat på handskrivna fallhistorier och brev från Kaiserswerth diakonesses under första hälften av artonhundratalet författaren fastställer de kulturella konsekvenser som drabbade möttes i den sociala praxis. Konsumtion sågs som den synliga manifestationen av avvikelse. Det antogs att de drabbade också skulle skylla på att drabbas av sjukdomen på grund av en livsstil som var ”överdriven” i såväl dietiska som kristna termer. Papperet syftar till att analysera hur tillskrivningen av en ”omoralisk” och ”syndig” livsstil presenterades för drabbade av läkare och sjuksköterskor och hur detta påverkade dem. Tilldelningen av moraliska konsekvenser för dietiska begrepp-som den första avhandlingen av papperet kommer att föreslå-härstammar från demografiskt motiverad hälsopolitik som förekommer omkring 1800. Papperet kommer vidare att försöka visa hur tanken i början av nittonde århundradet uppstod att konsumtionen var proletariatets sjukdom som lider av storstadslivet.