”Jag blir död, världens förstörare”
J. Robert Oppenheimer, Trinity 1945 Robert Oppenheimer var chef för laboratoriet i Los Alamos,New Mexico, och vetenskaplig chef för Manhattan-projektet. Eftersom så många talanger var inblandade är det något vilseledande att kalla honom ”thefather of the nuclear bomb”, men han gjorde onekligen ett av de viktigasteindividuella bidrag.

i en intervju från 1965 beskriver Oppenheimer de första reaktionerna somfrukten av deras arbete, den allra första kärnbomben (Hiroshima-bombenvar den andra), detonerade tidigt på morgonen den 16 juli 1945:

vi visste att världen inte skulle vara densamma. Några människor skrattade…Några människor grät… De flesta människor var tysta. Jag kom ihåg linjenfrån den hinduiska skriften Bhagavad Gita; Vishnu försöker topersuade prinsen att han skulle göra sin plikt, och att imponera honomtar på sin multi-beväpnade form, och säger,”Nu är jag blir döden, förstöraren av världar.”Jag antar att vi alla trodde det, på ett eller annat sätt.

citatet var något han trodde, men han sa det inte.

citatet är verkligen från Bhagavad Gita (”HERRENS sång”). Vissa suggestit är en misquote, som skulle förklara den märkliga grammatiken; men ” am become ”är inte ett fel utan en (poetisk) arkaism, som i” jag blir ett namn, för alltid strövar med ett hungrigt hjärta ” (Tennyson, Ulysses). Vilket i sin tur kan vara ett spår av franska;” Je suis devenu la mort”.sedan Oppenheimer var skicklig på sanskrit läste han originaltexten, och thetranslationen är hans egen; Jag har inte hittat någon annan översättning med”am become”. Det ger säkert en viss något till linjen, dock, och det kanske hade varit minst något mindre känt om det hade varit ”jag är död” eller ”jag har blivit död”.

här är versen i fråga med lite sammanhang (översatt av Ramanand Prasad).Prins Arjuna tvekar att attackera fienden med sin här; Vishnu, i inkarnationen av Krishna, uppmuntrar honom och motiverar honom genom att förklara hur världen fungerar, med reinkarnationer, Brahman, Maya etc. Arjuna ber att se Vishnu i sin ”kosmiska”, dvs verklig,form, en önskan som beviljas. Den överväldigade Arjuna frågar:

berätta för mig Vem är du i en så hård form? Mina hälsningar till dig, o bästa av gudar, var barmhärtig! Jag vill förstå dig, den primära varelsen, för jag känner inte till ditt uppdrag.

den Högste Herren sa: Jag är döden, världens mäktiga förstörare, ut för att förstöra. Även utan ditt deltagande skall alla krigare som står i de motsatta härarna upphöra att existera.

Gå därför upp och uppnå ära. Erövra dina fiender ochnjut av ett välmående rike. Alla dessa (krigare) har redan varitförstördes av mig. Du är bara ett instrument, O Arjuna.

Bhagavad Gita, kapitel 11, verserna 31-33

i en gammal hinduisk skrift kan man förvänta sig något lite våldsamt, men tydligen kan ordet som här översätts som”död” också tolkas som ”tid”, vilket mjukar budskapetlite, åtminstone om du är Hindu. Ordet är kala, vilket kanbetyder ”tid” eller ”mörk”. Den feminina formen är Kali, den infamousgudinnan av döden.

Sri Bhagavan uvaca / Kalo asmi loka-ksaya-krit
pravardho / lokan samartum Iha pravattah …

här är en annan beskrivning av händelsen, var…

…två sidor från Bhagavad-Gita, den heliga Hindupoem, blinkade genom Oppenheimers sinne:” om utstrålningen av tusenuner / skulle brista ut i himlen / det skulle vara som / splendourof den mäktiga ”och”jag blir död, världens splittrare”.

aktuell biografi årsbok 1964

den första versen (snarare än sidan…) nämnda är en del av beskrivningenav den kosmiska formen av Vishnu, och finns i vers 12 i samma kapitel som”bli död”. Citatet från 1964 är det äldsta jag har hittat med det. De tvåverserna kombineras ofta felaktigt till en enda.

om en tusen Sols glans skulle brinna ut på en gång (samtidigt) på himlen, skulle det vara den prakt som den mäktiga varelsen (stor själ).

Bhagavadgita 11:12 (Sivananda)

i en översättning finns det en negation:

om tusentals Solars prakt blossar fram på en gång på himlen, skulle inte ens det likna den upphöjda varelsens prakt.

Bhagavadgita 11:12 (Prasad)

eftersom jag inte har hittat några äldre beskrivningar med vers 12, och det är inte inoppenheimers egen beskrivning, drar jag slutsatsen att Oppenheimer inte tänkte på det när bomben gick av.

han växte tenser som de sista sekunderna kryssade av. Han är knapptandad. Han höll fast vid ett inlägg för att stabilisera sig själv … När announcershouted ’ nu! och det kom denna enorma bristning av ljus, följt …genom explosionens djupa brusande vrål slappnade hans ansikte av i ettuttryck av enorm lättnad.Oppenheimers reaktion, som beskrivs av brigadgeneral Thomas F. Farrell.

och jag önskar att jag skulle komma ihåg vad min bror sa, men jag kan inte – men jag tror att vi bara sa, ”det fungerade.”Jag tror att det är vad wesaid, vi båda. ”Det fungerade”.

Frank Oppenheimer var bror till J. Robert, var också involverad i Manhattanprojektet och var på plats i Trinity.

Obs 1: i full metal jacket har soldatdjurmor”jag blir död” skrivet på hjälmen.

Note 2: romanen tusen fantastiska Solar av Khaled Hosseini härleder inte titeln från Bhagavad Gita, men från en dikt om Kabul bySaib-e-Tabrizi, en persisk poet på 17-talet.

källor:
Wikiquote: Intervju med Robert Oppenheimer, från beslutet att släppa bomben, 1965
det korta klippet från intervjun finns över hela nätet, som här eller här
”bombrisk citerad av Oppenheimer”, New York Times 31 maj 1955 – citerar en artikel från Le Figaro
Bhagavad Gita översatt av Ramanand Prasad
Bhagavad Gita översatt av Sri Swami Sivananda
Bhagavad Gita i original sanskrit
Everything2.com: nu blir jag död…, med 11:32 översatt av Swami Tripurari
”Den eviga lärlingen”, tid, 8 November 1948
aktuell biografi årsbok 1964, sida 331
Richard Rhodes, skapandet av atombomben (Penguin Books 1988), p 675 – citat Frank O.