vasokonstriktorer (epinefrin och levonordefrin) läggs till lokalbedövningsmedel för att motverka deras vasodilatoriska verkan genom att begränsa blodkärlen, vilket minskar blodflödet till injektionsområdet. Absorptionen av lokalbedövningen i hjärt-kärlsystemet bromsas vilket resulterar i lägre anestesinivåer, vilket minimerar risken för lokalbedövningstoxicitet och ökar anestesiens varaktighet genom att lokalbedövningen kan förbli runt nerven under en längre tid.
om för mycket vasokonstriktor injiceras eller anestetiken injiceras intravaskulärt absorberas vasokonstriktorn i kärlsystemet precis som anestetiken. Överanvändning av gingival retraktionssnöre, särskilt hos patienter med en historia av hjärt-kärlsjukdom kan orsaka vasokonstriktortoxicitet. Ökad vasokonstriktor i blodflödet orsakar måttliga ökningar av systoliskt och diastoliskt blodtryck, hjärtutgång och strokevolym. Dessa åtgärder leder till en övergripande minskning av hjärteffektiviteten.
Efter att ha granskat den preoperativa medicinska historien bör vasokonstriktoranvändningen undvikas eller minimeras hos:
- patienter med ett blodtryck över 200 mm Hg systolisk eller 115 mm Hg diastolisk.
- patienter med okontrollerad hypertyreoidism.
- patienter med allvarlig hjärt-kärlsjukdom.
- mindre än 6 månader efter hjärtinfarkt, post-koronar bypassoperation eller cerebrovaskulär incident.
- dagliga episoder av angina pectoris.
- hjärtrytmrubbningar
- patienter som får halogenerade narkos.
- patienter som får ospecificerade Javi-blockerare, MAO-hämmare eller tricykliska antidepressiva medel.
tecken och symtom på vasokonstriktortoxicitet är:
- ångest
- takykardi/hjärtklappning
- rastlöshet
- huvudvärk
- tachypnea (onormal snabb andning)
- bröstsmärta
- hjärtstillestånd
nödhantering
om en patient upplever vasokonstriktortoxicitet bör följande steg vidtas:
- sluta behandlingen
- försäkra patienten
- bedöma och stödja luftvägar, andning och cirkulation
- administrera syre
- övervaka vitala tecken
- kontakta Ems8