överraskande har lite forskning gjorts om hälsoeffekterna av gråt. I populära medier främjas gråt som hälsosamt och katartiskt. Men är det? Resultaten är blandade. I en litteraturöversikt med titeln ”Adult Crying” publicerad i Review of General Psychology, tar Vingerhotes och medförfattare upp några intressanta punkter om vad vi vet om gråt.
När människor uppmanas att berätta hur de kände sig efter gråt (retrospektiv studie), säger de flesta att de kände sig bättre efter gråt. Men i laboratorie (prospektiva) studier känner människor ofta värre efter att ha gråtit. Denna omedelbara effekt på påverkan kan bero på att gråt resulterar i sympatisk (kamp eller flygning) överstimulering. Med andra ord, den fysiska handlingen att gråta resulterar inte i lättnad; men människor mår bättre efter att ha gråtit.
ur ett fysiskt perspektiv finns det lite stöd för uppfattningen att gråt främjar återhämtning eller homeostas. För det första har gråt antingen ingen effekt på eller ökar hjärtfrekvensen. För det andra resulterar gråt inte i utsläpp av giftiga metaboliska produkter; istället minskar gråt nivåerna av sekretorisk IgA som är ett förstahands immunologiskt försvar. För det tredje, gråt påverkar inte nivåerna av hypofyshormoner (vis-Bisexuell-vis kortisol). (Intressant när djur uttrycker stress vocalizations, kan de släppa endogena opioider som mildrar smärta och ger viss tröst. På samma sätt kan det finnas någon okänd hormonell effekt som gråt har på människor.)
de omedelbara fördelarna med att gråta ligger sannolikt på det sätt som gråt ”mjukar” miljön. När människor gråter blir andra mer tröstande och empatiska. Genom att gråta kan vi således förmedla personliga behov och önskningar. Med andra ord, som du sannolikt kan intyga, när någon annan gråter, känner du sannolikt sympati för dem—du är mer benägen att trösta och hjälpa dem.
men varför engagerar vissa människor medvetet i gråtande beteenden? Till exempel, varför tittar vissa människor på sorgliga filmer bara för att gråta efter att filmen är klar. Människor som engagerar sig i avsiktligt gråtande beteenden gör det kanske för att världen verkar mer positiv efter negativ humörinduktion.